TF-KBT vid posttraumatisk stress

TF-KBT är en behandlingsmetod som skapades för behandling av barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Men idag används behandlingen i alla former av trauma.

Behandlingen har gott forskningsstöd och utvärderades nyligen i en stor studie i Norge där den visade sig vara mer effektiv än andra former av trauma behandlingar.

Trots det goda forskningsstödet råder det i Sverige brist på utbildade psykologer som använder sig av denna behandlingsmetod. Hos BUP Traumaenhet i Stockholm och på BUP Elefanten i Linköping arbetar terapeuter och psykologer med denna metod men det finns också många duktiga behandlare inom BUP övriga BUP som använder sig av TF-KBT.

TF-KBT är en terapimetod uppdelad i åtta faser. Den engelska förkortningen PRACTICE kan användas för att beskriva de olika delarna i behandlingen:

Psykoeducation (Psykoedukation):

Behandlingen börjar med att klienten får information kring trauma och posttraumatisk stress. Hur vi kan reagera efter trauma, vilka tankar och känslor vi kan uppleva och hur vi hittar strategier för att kunna gå vidare. Informationen som ges till barn specialanpassas och psykologen kan till exempel lära barnet om kroppsregler och hur vi bör förhålla oss kring våra egna och andras kroppar.

Relaxation (Avslappning):

Trauma ger ofta fysisk påverkan och det är vanligt med kroppslig spänning. Med hjälp av mindfulness och avslappningsövningar minskas kroppslig spänning. Teknikerna hjälper dels i stunden men blir också användbara när man senare i behandlingen börjar bearbeta den traumatiska upplevelsen. Avslappningsövningarna kan också vara en hjälp i vardagen när klienten påminns om traumat.

Affective modulation (Hantera känslor)

Posttraumatisk stress kännetecknas av de extremt starka känslor som väcktes under traumat. Påminnelse om traumat väcker dessa känslor på nytt vilket kan leda till ilskeutbrott och/eller stark ångest. Att lära sig om vilka känslor som är kopplade till traumat och att bearbeta dessa är därför en naturlig del i behandlingen.

Cognitive Coping (Hantera tankar):

Starka känslor är också kopplade till den traumatiska händelsen. Det är därför viktigt att arbeta med dessa. Kognitiva tekniker som till exempel uppmärksammande av tankefällor används.

Trauma narrative (Trauma berättelse):

Traumaberättelsen är självklart en viktig del i behandlingen. Traumaminnen är kopplade till starka negativa känslor. Genom att skapa en traumaberättelse sker förändringar i hur vi lagrar minnena. Målet är att minnena ska episodiskt så att de framkallar mindre emotionell laddning.

In vivo exposure (In vivo exponering):

I behandling kan exponeringen göras för platser som väcker starkt obehag. Exponering sker på liknande sätt som annan in vivo exponering i KBT.

Conjoint Sessions (Föräldrasessionen):

I behandlingen är det viktigt att föräldern är delaktig och kan stötta sitt barn. Under behandlingen ges tid för att föräldern tillsammans med barnet ska arbeta med att stärka sin relation och dela traumaberättelsen.

Enhancing Safety (Säkerhet och framtida skydd):

Vid trauman, framförallt sexuella övergrepp finns det en risk för att en personen som blivit utsatt i framtiden har svårt att skydda sig från övergrepp. Vid behandlingens avslut lär man därför tekniker för att kunna gå vidare med tekniker som gör att barnets skyddat från att bli utsatt i framtiden.

TF-KBT är en intensiv behandling som pågår under en begränsad tid ofta mellan 8-20 sessioner. Att behandlingen har god effekt är hoppfullt då det är ett effektivt verktyg för att hjälpa alla barn som upplevt trauma.