Posttraumatisk stress och små barn

För några år sedan visste vi inte så mycket om trauma bland små barn. Idag vet vi att traumatiska händelser kan påverka även små barn starkt. Till exempel kan anknytningsprocessen mellan förälder och barn störas av ett trauma. 

Barn och posttraumatisk stress
Trots att barn är små när ett trauma inträffar kommer de ofta ihåg mer än vi tror.

Anknytningsprocessen kan också spela en roll i hur ett barn är rustat att klara av en traumatisk händelse.

Små barn under fem år är de som löper störst risk att utsättas för barnmisshandel och sexuella övergrepp. Ibland går misshandeln av små barn så långt att barnet dödas, detta sker oftast under barnets tre första levnadsår.

Precis som när det kommer till vuxna som varit med om ett trauma, visar barn symtom. Det kan handla om rädsla för främlingar, eller svårigheter med att lämna sina föräldrar. Sömnproblem och mardrömmar är också vanligt bland barn med ptsd-symtom. Barnet kan också spela upp traumat i sina lekar. Har ett barn varit utsatt för till exempel sexuella övergrepp kan barnet spela upp händelsen med hjälp av dockor.

Barnet kan också uppträda aggressivt, irriterat eller på ett hänsynslöst sätt gentemot andra. Ibland återupptar de gamla vanor. Kanske har barnet slutat suga på tummen eller använda napp, men så plötsligt börjar hon eller han med dessa saker igen. En av anledningarna till att ett barn inte uppvisar samma symtom vid posttraumatisk stress som vuxna gör är att barnet saknar förmåga att tala och uttrycka sin upplevelse i ord.

Trauma i tidig ålder påverkar barnets nervsystem som formas av barnets upplevelser. Det här kan påverka barnets förmåga att kontrollera och hantera känslor som äldre. Dessutom följer upplevelserna av trauma ofta med barnet och orsakar psykiska besvär även på sikt.

Trots att posttraumatisk stress är vanligt förekommande bland barn som blivit utsatta för våld, sexuellt utnyttjade eller på annat sätt utsatts för trauma, kommer bara en bråkdel få en PTSD-diagnos. Det finns en problematik när det kommer till att diagnostisera små barn. Den består i själva definitionen av PTSD som säger att du som diagnosticeras ska ha upplevt rädsla, skräck och hjälplöshet. Huruvida ett barn känner dessa känslor är svårt att svara på. Därför har en speciell metod utvecklats för att diagnostisera barn som är mellan noll och tre år gamla.

Så vad kan du som förälder göra om ditt barn upplevt ett trauma?

Att läsa ditt barn att hantera sina känslor är viktigt efter ett trauma
Att lära ditt barn att hantera sina känslor är viktigt efter ett trauma

Att knyta an till ditt barn är viktigt. Barnet behöver hjälp att kunna hantera sina känslor och tankar. När barnets behov överensstämmer med förälderns reaktion känner sig barnet tryggt. Om förälderns reaktion inte överensstämmer med barnets behov kan det resultera i förvirring hos barnet.

Barnet använder också sina föräldrar för att veta hur han eller hon ska reagera. Till exempel kan barnet utläsa att någonting är farligt genom att studera sin förälders ansiktsuttryck. På samma sätt påverkas barnet av hur föräldern reagerar på ett trauma.

Klarar föräldern av att hjälpa barnet att hantera sina känslor kan barnet lära sig så kallade “coping skills” (sätt att hantera olika känslor). Det i sin tur kan hjälpa barnet i sin läkningsprocess efter ett trauma.

I vissa fall kan ett trauma störa anknytingsprocessen mellan barn och förälder. Starka känslor kan komma i vägen för en bra relation. Barnet kan känna ilska mot föräldern eftersom denne inte förmått att få barnet att känna sig tryggt. Även väldigt små barn kan känna de här känslorna. Det kan också vara så att föräldern känner sig skyldig för det som skett och att det påverkar förhållandet till barnet.

Har föräldern själv upplevt ett trauma kan det komma i vägen för dennes förmåga att ta hand om sitt barn (du kan läsa om olika sorters trauman under kategorin “trauman“). Därför är det viktigt att också som förälder få hjälp att bearbeta sitt trauma. Det finns olika sorters behandlingar som den som lider av PTSD som vuxen kan få. Vi har skrivit mer om det under “posttraumatisk stress behandlingar“.

När det kommer till ditt barn är det viktigt att du tillsammans med någon utomstående får hjälp att hantera det trauma som skett. Ibland kan det vara så att socialtjänsten kopplas in redan från början när ett trauma uppdagas. Är det så att du har en kontakt via socialtjänsten kan du vända dig till denne och få råd om vart du ska vända dig.

I annat fall kan du kontakta BUP (Barn och ungdomspsykiatrin), där finns människor som jobbar med den här typen av fall dagligen. Det finns också specialenheter inom BUP med fokusering på just trauma. Kontaktuppgifter till dem hittar du här.

Skulle du känna att du är i akut fara och behöver fly tillsammans med ditt barn kan du kontakta en kvinnojour.

Det är viktigt att komma ihåg att du som har ett barn som varit utsatt för ett trauma inte är ensam. Många har varit med om samma sak och fått hjälp. Desto snabbare ditt barn får hjälp desto bättre förutsättningar finns det för att ni tillsammans kan hjälpas åt och komma igenom och hantera det som hänt.

jellycat-edward-bear-ebs3br


Läs även: Barn och psykisk misshandel & Komplex traumatisering.

Om du som besökt den här sidan har anledning att tro att du är i fara om någon skulle upptäcka det rekommenderar vi dig att radera historiken.