Posttraumatisk stress hos barn och tonåringar

På den här sidan hittar du information om posttraumatisk stress (PTSD) hos barn i skolåldern och tonåringar. För att läsa om PTSD bland små barn ber vi dig att klicka här.

Hur barn och vuxna reagerar på trauma kan skilja sig åt
Hur barn och vuxna reagerar på trauma kan skilja sig åt

Det finns olika orsaker till att barn och ungdomar drabbas av posttraumatisk stress. Dels kan det handla om våld inom familjen eller sexuella övergrepp. Det kan också handla om en bilkrasch, en vän som tar livet av sig eller en flykt från ett krigsdrabbat område.

Siffran när det kommer till hur många barn och ungdomar som utsätts för trauma någon gång under sin uppväxt är osäker, men enligt amerikanska myndigheter handlar det om 15-43 procent av flickor och 14-43 procent av pojkar. Av dessa utvecklar cirka  3-15 procent av flickorna posttraumatisk stress och 1-6 procent av pojkarna.

Anledningen till att spannet mellan siffrorna i undersökningen är så stora är att många barn och ungdomar inte berättar om de traumatiska upplevelser de varit med om.

Huruvida ett barn som varit med om ett trauma utvecklar PTSD eller inte är kopplat till:

  • Hur allvarligt traumat är.
  • Hur föräldrarna reagerar på traumat.
  • Hur nära eller långt bort barnet är från traumat.

När ett barn går igenom ett allvarligt trauma har föräldrarnas sätt att hantera traumat stor påverkan på barnets förmåga att hantera traumat. Klarar föräldrarna av att hitta strategier för att hantera det som hänt har också barnet ett större chans att göra det.

Det finns en viss sorts trauman som mer ofta än andra resulterar i posttraumatisk stress bland unga. Dessa trauman är sådana där andra utsätts för våld. Till exempel misshandel eller våldtäkt. Hur många gånger barnet utsätts för trauma spelar också roll när det kommer till risken att drabbas av PTSD.

För barn som är mellan fem och tolv år gamla och har genomgått ett trauma kan symtomen se ut såhär:

  • Problem att minnas delar av traumat.
  • Svårt att minnas det som hände i en kronologisk följd.
  • De kan få för sig att det fanns tecken på att en katastrof skulle inträffa och börja leta tecken på att en ny katastrof ska ske.
  • Som en konsekvens av det börjar de vara extra uppmärksamma på saker i sin omgivning, för att på så sätt kunna undvika flera trauman.
  • Barn kan också upprepa traumat i sina lekar.

För barn som är mellan tolv och arton kan symtomen se ut såhär:

  • I den här åldern befinner sig barnet mellan att fortfarande vara ett barn och att vara vuxen. Symtomen kan därför stämma in både på de symtom som syns hos vuxna och de som barn visar. Något som dock är signifikant för den här gruppen är att de visar aggressivitet och våld i större utsträckning än de andra grupperna.
Tonåringar som råkar ut för en traumatisk händelse kan känna stor ilska.

Mycket av den forskning som gjorts kring barn som utsatts för trauma handlar om barn som blivit sexuellt utnyttjade. De negativa effekter sexuellt utnyttjande har på barn är många. Ofta känner de rädsla, oro, ilska, upplever att människor ser ner på dem och har svårt att lita på någon.

Hos äldre barn är aggression, sexuella störningar, drog och alkoholmissbruk och självskadebeteende vanligt.

För vissa barn försvinner symtomen av posttraumatisk stress av sig själva, men för andra stannar de kvar i flera år, och hänger med barnet in i vuxenlivet.

Ett sätt att behandla trauma bland barn och unga är kognitiv beteendeterapi. I terapin får barnet lära sig att bryta ett beteende och ett tankemönster. Det handlar om att ändra den världsbild som förvrängts av traumat. Till exempel kan barnet uppleva att världen är en otrygg plats. I KBT får barnet lära sig att det är en felaktig bild av världen och att det inte finns något som motiverar den föreställningen.

Vissa kan tycka att det är felaktigt att exponera barn för obehagliga minnen, men faktum är att behandling med KBT visat sig vara mycket effektiv mot posttraumatisk stress. Läs gärna mer om KBT under behandlingar.

När ett barn går i terapi är det viktigt att också föräldern är involverad. För att kunna hjälpa sitt barn att hantera känslor och tankar behöver också föräldern lära sig att hantera sina egna tankar och känslor.

EMDR som är en kombination av kognitiv terapi och riktade ögonrörelser är en annan terapiform som visat sig vara effektiv både när det kommer till att behandla barn och vuxna.

Lekterapi är en tredje terapiform som visat sig vara effektiv, speciellt hos yngre barn. I lekterapi använder sig psykologen av dockor, spel och kritor för att barnet ska ha lättare att berätta om vad det är som har hänt.

Om du har ett barn som varit med om en traumatisk händelse är det viktigt att barnet får hjälp att hantera det som hänt. Beroende på vad det är som hänt finns det olika enheter dit du kan vända dig. Har ditt barn varit utsatt för ett sexuellt övergrepp eller våld inom familjen ska du vända dig till socialtjänsten.

Har ditt barn varit utsatt för någon annan typ av trauma kan du vända dig till BUP (barn och ungdomspsykiatrin).

Det är alltid viktigt att du som förälder mår okej. Därför kan det vara bra att även du ser till att få en samtalskontakt när ditt barn råkat ut för ett trauma. Det kommer hjälpa er bägge på sikt. Skulle det vara så att läget är akut och du behöver fly med ditt barn kan du kontakta en kvinnojour.


Här kan du läsa mer om Barn & skilsmässa och Barn och mobbning.