All posts by Amanda

Posttraumatisk stress kan drabba vem som helst!

Svenska indie-popstjärnan Lykke Li lider av posttraumatisk stress. Det berättar hon i en intervju med “The Guardian”. För oss som arbetar med Posttraumatisk stress är det en sorg att se att så många lider, men en lättnad varje gång någon vågar föra fram diagnosen i ljuset.

domestic-violence

Vi gjorde den här sidan för att vi märkte att det fanns en stor efterfrågan av information och hjälp. De flesta kopplade ihop PTSD med krigsveteraner och kunskapen kring posttraumatisk stress till följd av andra trauman var bristfällig.

Utan rätt diagnos kan inte människor få rätt hjälp. Skräddarsydda program för PTSD finns, men om inte kunskapen kring att diagnostisera finns där gör dessa program ingen nytta.

Ett av problemen när det kommer till posttraumatisk stress är att trauman i många fall är starkt kopplade till skamkänslor. Det kan handla om de som utsatts för våld i nära relationer, våldtäktsoffer och sexuella övergrepp. Vi vill att det här ska vara en fristad där det går att föra en öppen dialog om psykiska problem kopplade till trauma.

Vi har tankar på att starta ett forum och undrar om det finns något intresse? Så länge får du gärna dela med dig av din historia via kommentarerna här nedan. Kom ihåg att inte skriva ditt riktiga namn eller bostadsort om du tror att det kan vara kopplat till fara.

En som vågat berätta om sitt trauma är kvinnan i youtube videon den här videon:

Barnen som är rädda för natten

pesadelo2

Aftonbladet uppmärksammar just nu krigets barn. Resultatet av de nu mångåriga drönarattackerna i ett konflikthärjat Syrien är barn som är rädda för natten. Trots att de för länge sedan förts i säkerhet gör sig paniken påmind vid mörkrets intrång. 

En flicka berättar om hur hon skräms av sin kudde. Hennes koppling mellan kudden och fallande bomber är så stark att hon gråter varje kväll när det är dags att gå att lägga sig.

Att utveckla posttraumatisk stress i samband med krig är väldigt vanligt, och precis som i den här flickans fall kan de som varit med om traumatiska händelser associera föremål, platser, dofter och personer till det som skedde. Detta trots att det egentligen inte finns någon direkt koppling till dessa saker och traumat. Men de hemska händelserna kommer att överskugga allt.

När det händer är det vanligt att utveckla ett undvikande beteende. Kanske undviker man kudden, doften eller personerna som påminner om händelsen. På sikt kan det bli handikappande och påverka livet i en negativ och inskränkt riktning.

Därför är det viktigt, att vi i länder som Sverige, dit många flyktingar kommer, är väl förberedda att ta hand om symtom kopplade till posttraumatisk stress. Röda korset gör idag ett jättefint jobb med att hjälpa flyktingar som lider av posttraumatisk stress, men att förlita sig på ideella organisationer är inte hållbart i längden. Dels har de inte resurser att hjälpa alla, och dels hänger deras möjlighet till att hjälpa på allmänhetens välvilja.

Sverige och andra europeiska länder måste utveckla ett system där barn och vuxna som flyr från krigshärjade zoner får adekvat hjälp.

Vi måste hjälpa flickor och pojkar som är rädda om nätterna och ge dem en bra grund att stå på när de anländer till Sverige. Att de mår bra psykiskt kommer vara a och o för att deras framtid. Genom posttraumatiskstress.com hoppas vi kunna öka medvetenheten när det kommer till PTSD!

Våldtäktsanmälningarna i Sverige ökar

Sedan 2013 har anmälningarna för våldtäkt ökat med 13 procent. Det skriver DN idag. En mörk utveckling om det är så att de faktiska våldtäkterna har ökat, men en positiv ökning om det handlar om att flera vågar ta steget och anmäla. 

Våldtäkt
Det viktiga första steget, våga berätta.

Våldtäkt är ett av de trauman där risken för att drabbas av posttraumatisk stress är stor. Över 70 procent av de som varit med om en våldtäkt visar symtom på PTSD. På vår sida om våldtäkt kan du läsa mer. Där kan du också läsa om vilka symtom posttraumatisk stress i samband med våldtäkt brukar ge.

En av de svåraste sakerna när det kommer till att hjälpa människor som varit med om en våldtäkt eller utsatts för ett sexuellt övergrepp är att de faktiskt inte berättar vad som hänt. Det kan bero på flera saker. Dels kan det handla om att sexualbrott stigmatiseras av samhället och den drabbade är rädd för vilka reaktioner han eller hon kommer att mötas av. Eller också kan det bero på att den utsatte skyddar förövaren.

I de allra flesta fall är förövaren någon som står nära offret. Det här innebär ofta ett dubbelt trauma. Den som varit med om våldtäkten ska dels bearbeta våldtäkten i sig, men också att någon som han eller hon litade på kunde begå en fruktansvärd handling. Ett övergrepp som begås i en nära relation kan rasera offrets världsbild och göra att det blir svårt att lita på någon igen.

Kanske tvingas den som varit med om våldtäkten att träffa förövaren varje dag, eller röra sig i miljöer som ständigt påminner om traumat.

När man jobbar med vuxna eller barn som varit utsatta för våldtäkt eller sexuella övergrepp gör man allt man kan för att skilja förövaren och den utsatte åt. Att bearbeta ett trauma med förövaren närvarande är svårt, för att inte säga nästintill omöjligt.

Däremot försöker man i behandling att exponera för platser som kan framkalla ångest. Ett av de vanligaste symtomen vid posttraumatisk stress är undvikande, allts att man har svårt att vistas på vissa platser eller prata med personer som på något sätt påminner om traumat. Platserna eller personerna behöver inte ha någon egentlig koppling till det som hände utan det kan handla om en gata som man korsade kvällen innan eller en vän man talade med i telefonen samma eftermiddag. Allt det kopplas ihop med traumat och sätter igång negativa tankar.

Sådana tankar är viktiga att bryta för att den som varit med om en våldtäkt eller ett sexuellt övergrepp ska kunna känna sig trygg i sin egen vardag igen.

Rent rationellt kanske man förstår att tv-programmet man såg tillsammans med förövaren inte har något med det som sedan hände att göra, men känslomässigt skapar det ändå ångest.

Efter att tillsammans med en psykolog ha exponerats för det som de negativa känslorna är kopplade till går det att bryta ångesten.

Det är också viktigt att den som utsatts för ett sexuellt övergrepp får tid och utrymme att tala om det som hänt med en person som kan hantera de känslor som samtalet kan ge upphov till. Att återuppleva ett övergrepp eller en våldtäkt är svårt, men med rätt lyssnare och rätt stöd blir det ofta lite lättare för varje gång man berättar.

Behandling för den som varit utsatt för våldtäkt och sexuella övergrepp finns alltså att få. Därför är det viktigt att i ett första steg anmäla det som hänt. Om anmälan av någon anledning inte är möjlig kontakta en kvinnojour eller socialtjänsten. I nästa steg bör samhället ha en strategi för att se till att den som varit utsatt får det stöd han eller hon är i behov av. På Södersjukhuset i Stockholm finns till exempel ett våldtäkscenter dit läkare, psykologer och sjuksköterskor möter den som blivit våldtagen.

Våldtäkt är ett av de vanligaste brotten i Sverige och vi måste bli bättre på att hantera brottets konsekvenser och jobba lågsiktigt för att minska antalet övergrepp som begås. Läs vidare här:

9/11 Posttraumatisk stress från en klarblå himmel

Minns du var du var och vad du gjorde den 11 september 2001 när rapporterna om att ett plan hade kraschat in i World Trade Center kom? Många av oss svarar ja på den frågan.

tumblr_l8l9vewjDR1qzw5wjo1_1280
Terrordådet i New York, idag lider nära 6000 av dem som var där av psykiska åkommor.

De allra flesta svenskar befann sig en ocean bort från det som skulle komma att bli det värsta terrordådet i modern tid. Men genom TV-sändningar och radiouppdateringar förflyttades vi dit, till ett Manhattan som förvandlats till en krigszon, och många av oss kunde knappt tro att det var sant.

Så hur var det då för de människor som verkligen var där? Kontorsarbetarna som samma morgon kysst sina respektive hejdå och begett sig iväg mot tunnelbanan, på väg mot en dag som skulle bli precis som vilken annan dag som helst. Brandmännen som några timmar tidigare gått på morgonpasset och nu satt och samtalade med sina kollegor över en frukost. Sjukvårdspersonalen som tittade ut genom fönstren och kunde konstatera att solen sken mot en blåfärgad himmel.

Vi var en hel värld som inte kunde begripa vad det var som hände, och i epicentrum för detta obegripliga befann sig dessa människor. Flera av dem miste sina liv den morgonen, och 5896 av dem lider idag av posttraumatisk stress eller depression. World Trade Center Health Registry har också kommit fram till att det är vanligare att dessa människor lider av både depression och PTSD än att de olika åkommorna uppträder ensamma.

Av dessa, nästan 6000 människor är det många som blivit arbetslösa till följd av sina psykiska problem, de uppger också att de integrerar mindre med andra människor än vad de gjorde före 11 september.

Studien som belyser problematiken med posttraumatisk stress kopplad till terrordåden är gjord av Kimberly Caramanica, och visar på vikten av att behandling mot PTSD symtom sätts in i ett tidigt skede vid sådana här händelser.

Vi har tidigare berättat om posttraumatisk stress i samband med tsunamin som drabbade många svenskar. Där flera av dem som var med uppger att de än idag lider av PTSD symtom. Barn är extra utsatta eftersom de inte är lika väl utrustade som vuxna när det kommer till att hantera trauman.

Både 11 september och tsunamin är två händelser där man kan förutspå att människor som varit på plats löper stor risk att utveckla PTSD symtom. Att ha en katastrofberedning för den här typen av händelser är därför mycket viktigt. Konsekvenserna av att inte följa upp människor som varit med om något traumatiskt kan och blir ofta stora.

Det är också viktigt att de människor som möter offer för trauman av det här slaget har rätt utbildning så att de vet vilka reaktioner och symtom de ska leta efter. Speciellt viktigt blir detta när det handlar om små barn som inte har förmåga att uttrycka sig på samma sätt som vuxna.

I år var det tio år sedan tsunamin, 15 år sedan Estoniakatastrofen och 14 år sedan terrordåden i New York. Ändå sitter minnena kvar, och hos dem som var med sitter de ibland kvar så starkt att de gång på gång tvingas återuppleva det fruktansvärda som hände. Vi kommer att skapa en speciell kategori för posttraumatisk stress i samband med händelser som dessa inom kort.

Cancer kan leda till posttraumatisk stress

Att drabbas av en dödlig sjukdom är en av de mest dramatiska saker som vi människor kan vara med om. Cancer är en av de svåraste sjukdomar som vi kan råka ut för, både på ett fysiskt och psykiskt plan, och så många som fyra av tio som lidit av cancer säger sig ha PTSD-symtom. 

PTSD & cancer
Att vara psykiskt sjuk kan påverka dig starkt psykiskt.

 

PTSD är starkt associerat med en viss sorts  trauma. Många har hört talas om det i samband med våldtäkt och naturkatastrofer. Men att få symtom på posttraumatisk stress vid cancer eller någon annan dödlig sjukdom är inte det minsta konstigt. Cancer är på samma sätt som ovan nämnda händelser ett hot mot den drabbades liv.

Posttraumatisk stress kan uppkomma i lite olika skeden av cancern. Här nedan följer några exempel:

  • Vid själva diagnostillfället.
  • Vid beskedet att cancern spridit sig.
  • Vid smärtsamma behandlingar.
  • Vid smärta från cancern i sig.
  • Vid provsvar.
  • Vid utdragen inläggning på sjukhus eller långa behandlingar.
  • Vid återfall eller chansen för återfall.

Ofta uppkommer PTSD och PTSD symtom några månader efter cancern, men det kan dröja flera år innan symtomen visar sig.

Det är väldigt viktigt att cancerpatienter följs upp också på ett psykiskt plan. Posttraumatisk stress kan nämligen göra att den som lidit av cancer inte går tillbaka till sjukhuset och tar nya tester. PTSD kan också leda till depression, ångest och drogmissbruk.

Det är också viktigt vad som händer i själva vårdprocessen av en cancerpatient. Sjukvården kan minska risken för PTSD genom att ha en nära dialog med patienten om var cancern sitter, hur stor spridningsrisken är och vilka delar av kroppen som påverkad. Kort sagt- ge patienten relevant information.

Vänner och familj är också ett ovärdeligt stöd för den som drabbas av en dödlig sjukdom. Genom att prata med dem om tankar och upplevelser slipper den sjuke bära hela bördan ensam. Det går också att söka professionell hjälp. Något som ofta erbjuds inom sjukvården. Att söka professionell hjälp är inte det minsta konstigt i ett sådant här sammanhang. Det tyder snarare på en god självinsikt.

Förutom den som drabbas av cancer kan också den drabbades anhöriga uppleva PTSD symtom. Det är speciellt vanligt i familjer där ett barn fått cancer. Undersökningar visar att i 20 procent av dessa familjer lider någon av föräldrarna av PTSD. Ännu vanligare är det att föräldrarna drabbas av stressymtom under själva behandlingarna. Därför är det väldigt viktigt att sjukvårdspersonalen inte glömmer bort de anhöriga och erbjuder hjälp även till dem.

Precis som i andra former av traumaupplevelser finns det bra behandlingar för den som har posttraumatisk stress eller ptsd- symtom som en följd av cancer. Dels kan den drabbade träffa en KBT-terapeut som är specialiserad inom trauma och dels kan han eller hon gå i gruppterapi. Det går också att kombinera bägge terapiformer.

Om du eller någon nära anhörig mår psykiskt dåligt rekommenderar vi att du kontaktar din läkare eller en vårdcentral för att få hjälp och rådgivning. Att söka hjälp för sin psykiska hälsa är alltid en investering som ditt framtida jag kommer att tacka dig för.