All posts by admin

Hur påverkar trauma hjärnan?

Hur påverkar trauma hjärnan?

Även om fysiska skador efter trauma läker kan känslomässiga ärr bli kvar. För många kan en traumatisk upplevelse påverka hur vi ser världen. Genom forskningen kan vi idag förklara hur ett trauma påverkar vår hjärna. 

shutterstock_181602527

 

Vad händer i hjärnan hos en person som lider av posttraumatisk stress?

Hos personer med PTSD har forskare hittat förändringar i systemen som hjälper hjärnan hantera stress. Områderna där man sett förändringar är amygdala, hippocampus och ventromediala prefrontala cortex.

Effekter av trauma på hippocampus

hippocampus (1)

Den största förändringen efter trauma uppstår i hippocampus. Personer med PTSD uppvisar en minskning i volymen på hippocampus. Hippocampus hjälper oss att hantera olika minnesfunktioner. Med hjälp av hippocampus kan vi lagra in nya minnen och plocka fram dem. Hippocampus ger oss även förmågan att kunna skilja mellan minnen och det som händer i nuet.

Hos personer med posttraumatisk stress som har en påverkan på hippocampus kan det bli svårare att tolka vår miljö och skilja mellan minnen och nutid. Det kan leda till extrem stress när vi påminns om ett traumatiskt minne.

Vid flashbacks kan återupplevandet kännas väldigt verkligt eftersom vår hjärna har svårt att särskilja en flashback från en verklig händelse.

Effekter av trauma på ventromediala prefrontala cortex

300px-Ptsd-brain

Allvarlig emotionell trauma skapar förändringar i ventromediala prefrontala cortex.

Ett område som ansvarar för att reglera känslomässiga signaler från amygdala. Området hanterar negativa känslor som rädsla som uppstår när hjärnan utsätts för en viss stimulering.

Den som lider av PTSD har en minskad  ventromedial prefrontal cortex och har därför svårigheter med att hantera dessa känslor. Det kan förklara varför vissa personer som upplevt trauma ibland kan ha svårt att hantera starka känslor som ilska, rädsla eller nedstämdhet.

Effekter av trauma på amygdala

amygdala

Trauma ökar aktiviteten i amygdala. Den del av hjärnan är ansvarig för att ge en emotionell prägel på våra upplevelser. En annan viktig funktion hos amygdala är att skydda oss från fara och amygdala är därför central när det kommer till att hantera intryck som vi kan uppfatta som obehagliga.

Patienter med PTSD upplever en hyperaktivitet i amygdala och reagerar kraftfullt när de kommer i kontakt med något som har en koppling till deras trauma.

Men denna starka oro kan även aktiveras  i kontakt med händelser som inte har en tydlig koppling till deras trauma. Som en följd av traumat har kroppen blivit extra vaksam och hjärnan reagerar kraftfullt för att skydda oss i situationer där vi inte är i egentlig fara. För vissa personer med PSTD kan det räcka med att se ett fotografi av en person som är rädd för att väcka känslor av starkt obehag.

Hjärnans stresssystem

Brain-Stress

Hippocampus, ventromediala prefrontala cortex och amygdala är tillsammans hjärnans system för att hantera stress. Hippocampus hjälper hjärnan att tolka omgivningen på ett korrekt sätt, så att inte amygdala aktiveras felaktigt. Ventromediala prefrontala cortex reglerar känslomässiga reaktioner genom att kontrollera amygdala.

Det blir därför förklarligt varför svårigheter med hippocampus och ventromediala prefrontala cortex leder till en ökad aktivering i amygdala.

Forskningen har även visat att den ökade aktiveringen av amygdala är sammanlänkat med PTSD-symptom där personer med många symptom har en högre aktivering av amygdala.

Dessa förändringar kan även komma att bidra till att personer som lider av PTSD kan drabbas av andra typer av psykisk ohälsa.

Den läkande hjärnan

women4

Tidigare trodde vi att hjärnan var statisk. Så ser vi inte längre på hjärnan. På senare tid har forskningen bevisat att psykiska sjukdomar leder till förändringar i hjärnan men att dessa förändringar försvinner efter behandling.

Genom att se vilka förändringar som PTSD orsakar har forskarna insett att förändringarna i hjärnan försvinner efter behandling. Den mänskliga hjärnan kan läka. Med hjälp av psykologisk behandling har forskarna kunnat bevisa att patienter efter behandling har en större volym i hippocampus. Sedan tidigare vet vi även att tekniker så som medveten närvaro kan användas för att minska aktiveringen i amygdala.

Även om det kan vara svårare att förstå när vi pratar om områden i hjärnan är forskningen kring trauma och behandling av trauma tydlig.

Trauma leder till svårigheter kopplade till minne och förmågan att reglera känslor. Med hjälp av behandling lär vi oss reglera känslor och förbättrar vår förmåga att minnas. Detta gör att vi efter behandling har samma eller förbättrade förmågor jämfört med den som inte upplevt ett trauma.

Posttraumatisk stress hos konduktörer

Zamunda.Net

Konduktörer har en förhöjd risk att vara delaktiga i traumatiska olyckor

En av yrkesgrupperna som har en hög risk för att råka ut för trauma är en grupp vars trauma vi sällan pratar om. Konduktörer som är med om olyckor med dödlig utgång.

Att dessa typer av olyckor förekommer är sorgligt och en ytterligare tragedi är att många av dessa olyckor är självmord.

Enligt John Talman som är företrädare för spårarbetare i USA råkar konduktörerna i genomsnitt ut för tre potentiellt traumatiska händelser under sin karriär. För konduktörer i tunnelbanan är siffran liknande.

Det svåraste enligt Tolman är att konduktörer ofta blir den sista personen som ser en person i livet.

Amerikanska siffror visar att uppemot 40% av konduktörerna är med om en svår olycka under sitt yrkesliv. Av dessa hade 12% symptom som var liknande PTSD. De anställda som blivit vittne till allvarliga olyckor rapporterade också fler påträngande tankar, sömnproblem, svårigheter att fungera på jobbet och depression.

Tidigare forskning har jämfört upplevelsen med att varit delaktig i ett krig. Howard Rombom är en psykolog i USA som länge arbetat med konduktörer.

De psykologiska skadorna som uppstår är unika enligt Rombon. Konduktören blir en ofrivillig medhjälpare vid ett självmord, ett fenomen som inte återfinns någon annanstans.

De är vanligt med posttraumatisk stress hos konduktörer som bevittnat olyckor. De vanligaste diagnoserna är PTSD, depression, ångest och svårigheter att återgå i arbete.

Enligt Rombom är det viktigaste att skapa förebyggande program där arbetare får information kring trauma och dess effekter samt att drabbade konduktörer får tillgång till behandling för sina traumasymptom.

Trots att konduktörerna med hjälp av behandling kan lära sig hantera sina symptom är detta en unik form av trauma som inte lämnar någon oberörd.

Vad säger forskningen om långstidseffekter av trauma?

ace_pyramid_home

The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study är en av världens största studier som genomförts för att jämföra trauma i barndomen och hälsa i vuxen ålder.  

Studien är ett samarbete mellan amerikanska Centers for Disease Control and Prevention och Kaiser Permanente’s Health Appraisal Clinic i San Diego.

Mer än 17, 000 personer gick med på att genomföra en fysisk undersökning och att ge detaljerad information om sina upplevelser av trauma och missförhållanden i familjen under barndomen. Här är deras svar. Följande upplevelser hände innan barnet hade fyllt 18 år.

Två tredjedelar av deltagarna rapporterade att de upplevt minst en traumatisk händelse och en femtedel av deltagarna rapporterade mer än 3 traumatiska upplevelser.

Genom att jämföra antalen traumatiska händelser (i studien kallad adverse childhood experience (ACE) kunde forskarna hitta kopplingar till hälsoproblem i vuxen ålder inom följande områden.

  • Alkoholism och missbruk av alkohol
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
  • Depression
  • Fosterdöd
  • Hälsorelaterad livskvalitet
  • Droganvändning
  • Ischemisk hjärtsjukdom (IHD)
  • Leversjukdom
  • Risk för våld i parrelationer
  • Flera sexuella partners
  • Sexuellt överförbara sjukdomar
  • Rökning
  • Självmordsförsök
  • Oönskade graviditeter
  • Tidig rökdebut
  • Tidig sexualdebut
  • Tonårsgraviditet

Hur vanligt är trauma?

ace_pyramid_home

The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study är en av världens största studier som genomförts för att jämföra trauma i barndomen och hälsa i vuxen ålder.  

Studien är ett samarbete mellan amerikanska Centers for Disease Control and Prevention och Kaiser Permanente’s Health Appraisal Clinic i San Diego.

Mer än 17, 000 personer gick med på att genomföra en fysisk undersökning och att ge detaljerad information om sina upplevelser av trauma och missförhållanden i familjen under barndomen. Här är deras svar. Följande upplevelser hände innan barnet hade fyllt 18 år.

Förekomst av trauma i barndomen

Kategori Kvinnor
(N = 9,367)
Män
(N = 7,970)
Total
(N = 17,337)

Misshandel och övergrepp

 Emotionell Misshandel 13.1 7.6 10.6
Fysisk Misshandel 27.0 29.9 28.3
 Sexuella övergrepp 24.7 16.0 20.7

Försummelse

 Emotionel försummelse 16.7 12.4 14.8
 Fysisk försummelse 9.2 10.7 9.9

Svårigheter i hemmet

 Familjevåld (mot modern) 13.7 11.5 12.7
Missbruk av droger 29.5 23.8 26.9
 Psykisk sjukdom 23.3 14.8 19.4
 Separation eller skilsmässa 24.5 21.8 23.3
 Familjemedlem i fängelse 5.2 4.1 4.7
Antal negativa barndomsupplevelser (ACE Score) Women Men Total
0 34.5 38.0 36.1
1 24.5 27.9 26.0
2 15.5 16.4 15.9
3 10.3 8.6 9.5
4 or more 15.2 9.2 12.5

Förekomst av trauma

Studien visade att 25% av flickorna och 16% av pojkarna hade blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp. Nästan 30% av deltagarna hade blivit misshandlade i barndomen och 13% hade bevittnat våld mot modern.

36.1 % hade aldrig upplevt en traumatisk upplevelse medan 51.4 %hade upplevt 1 till 3 traumatiska händelser. 12.5%av deltagarna hade upplevt fler än 4 traumatiska upplevelse i barndomen.

Förekomst i Sverige

När studier görs i Sverige återfinns liknande siffror. Dock har ingen liknande studie genomförts i Sverige.

Att så många har blivit utsatta men att trauma ändå är ett ämne vi pratar lite om tyder på att många inte berättar om sina traumatiska upplevelser.

Om du har blivit utsatt för trauman i barndomen kan du få hjälp att bearbeta dessa upplevelser i terapi. Detta även om händelserna du upplevde skedde för många år sedan.

Forskare föreslår ny diagnos vid sömnsvårigheter som följd av trauma

 sleepAtt sömn är viktigt för vårt mående är både allmänt känt och bevisat i forskningsstudier.

Länge visste vi inte riktigt varför det var viktigt men nyligen upptäckte forskare att sömn är viktigt för att rensa hjärnan från slaggprodukter.  Med brist på sömn medför ökar risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Koreanska och amerikanska forskare föreslår nu att sömnsvårigheter som följd av trauma bör klassificeras som ett eget tillstånd.

Svårigheter med sömn upplever de allra flesta med PTSD och mardrömmar och störd nattsömn är vanliga svårigheter. Om dessa symtom förekommer utan andra former av undvikande-symtom eller återupplevande kan denna nya diagnos vara nyttig för att klinisk särskilja sömnsvårigheter till följd av trauma med andra sömnbesvär.

Vid insomni kan det vara värdefullt med psykologisk behandling eller sömntabletter men vid traumatisk sömnrubbningar kan det istället vara mer verkningsfullt att individer får genomgå en traumafokuserad psykologisk behandling.

Sedan tidigare har kliniker upplevt att PTSD varit en snäv diagnos.

Diagnosen komplex traumatisering används till exempel när personer upplevt flera svåra traumat som kommit att medföra allvarligare symptom som inte finns med i kriterierna för PTSD. En skillnad är ett otryggt anknytningsmönster som anses förekomma vid komplex PTSD men inte är en del av kriterierna för Post traumatiskt stressyndrom.

Andra svårigheter till följd av trauma är svårigheter med uppmärksamhet och impulsivitet eller samspel som annars kan bedömas vara en följd av ADHD eller autismspektrumsvårigheter.

Fler diagnoser kanske inte alltid är lösningen. Men en ny diagnos ger kliniker som arbetar med trauma möjligheten att särskilja fler former av psykisk ohälsa till följd av trauma. Detta kan sedan underlätta för att patienterna sedan ska få tillgång till effektiv behandling. Det kan även öka kunskapen i samhället om att trauma kan leda till olika former av psykisk ohälsa.